Infall

Ibland önskar jag att allt kunde vara som det var för ett par år sedan. Ni vet, när man var störst, bäst och vackrast och kunde allt. Då fanns inga bekymmer, inga huvudbryn och framför allt inga dåliga samveten.

Nu kan jag ingenting längre. Så klart gör jag mitt bästa och söker ständigt svar, men tanken och känslan finns där hela tiden att jag kanske gör fel ändå. Vi har alla olika styrkor och svagheter men mina styrkor kanske inte räcker till? Tänk om någon annan har svaret? Är jag tillräckligt stark och kunnig att agera korrekt och rättvist?

Ibland önskar man livet bestod av sanningar.

Annonser
Tidigare inlägg
Följande inlägg
Lämna en kommentar

4 kommentarer

  1. Therese

     /  mars 1, 2015

    Oj vad jag känner igen mig!! Inge roligt. Man tänker alldeles för mycket o tvekar..

    Svara
  2. Karin

     /  mars 2, 2015

    Det är när man inser att man inget kan som man kan börja lära sig!

    Svara
    • Ja, så är det väl. Men då kommer samtidigt samvetet som ett brev på posten 😉

      Svara
      • Karin

         /  mars 2, 2015

        Det är kunskapens baksida. Ibland vore det enklare att inte utvecklas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: