Vad ska djuren äta?

Anledningen till att alla djur på jorden behöver äta är för att förse kroppen med energi och byggstenar att bygga upp kroppen med. Energin behövs förenklat för att använda byggstenarna samt att hålla igång alla kroppens utsöndrande och motoriska processer. Det blir alltså i slutändan två produkter av vad vi stoppar i oss, energi och byggmateriel.

Byggstenarna tillverkas av proteiner enligt kroppens alldeles egna recept och energin tillverkas likaså av fett och kolhydrater. Principen är likadan hos i princip alla djurarter med den lilla twisten att alla arter nischat just sitt matsmältningssystem så att det blivit expert på att ta hand om just den typen av näringsämnen djuret i fråga har som huvudföda. Hästar är experter på att omvandla näringsämnena i gräs till byggstenar och energi, en daggmask är expert på att omvandla torkade löv till byggstenar och energi och en katt är expert på att omvandla sorkar till byggstenar och energi. Skulle man ge en häst och en daggmask sorkar och en katt gräs som föda så dröjer det inte länge innan både häst, daggmask och katt är död. Även om alla nödvändiga ämnen för att tillverka byggstenar och energi finns i alla dessa födokällor så KAN INTE matsmältningssystemet hos t.ex. en häst hantera, spjälka och omvandla fettet och proteinerna som finns i sorken. Bristen på kolhydrater skulle dessutom göra sig påmind snabbt. En katt kan heller inte ta tillvara på näringsämnena i gräset, trots att detta kan innehålla både kolhydrater, fett och protein. Det är helt enkelt fel sorts kolhydrater, fel sorts fett och fel sorts protein för att djuret ska kunna ta upp och hantera det i matsmältningsapparaten. Och ja, det finns otroligt många olika proteiner, fetter och kolhydrater som alla har sin uppgift. Alla djurarter har efter miljoner år av evolution utvecklat ett alldeles unikt matsmältningssystem som kräver en alldeles unik uppsättning av dessa näringsämnen. En uppsättning som passar perfekt in på de näringsämnen som djurets kost tillhandahåller. Ett lejon som fäller och äter en antiloop får i sig precis det lejonet behöver, just för att dess matsmältningssystem är perfekt anpassat att spjälka just precis antiloopproteiner och antiloopfett.

Vad händer då om man under tvång förändrar uppsättningen av näringsämnena som en viss art förses med? Vad händer om man stoppar i djuret en för det djuret onaturlig och obalanserad kost med proteiner, fetter och kolhydrater som dess matsmältningssystem inte är utvecklat att hantera? Naturligtvis kan vem som helst som är lite insatt i näringsläran inse att detta inte på något vis kommer bli bra, men jag är inte säker på om det gjorts någon närmre studie på ämnet. Det hade onekligen varit intressant att se i så fall. Med en närmre studie menar jag att man med ett längre tidsperspektiv undersöker vilka kroppsliga effekter det har och vad det ger för effekter på reproduktion och metabolism. I metabolismen ingår alla kroppens uppbyggande och nedbrytande funktioner, så som spjälkning, utsöndring, muskelbyggnad, tillverkning av hormoner m.m. Dvs många av kroppens vitala funktioner.

För en rent amatörmässig studie finns det faktiskt en hel del alldeles utmärkta fall som man med god bakgrundsinformation själv kan studera och analysera. Jag pratar om våra hundar. Våra domesticerade karnivorer: Vad är det vi de senaste 70 åren försett dem med i näringsväg? Inte är det då vad hunden från början själv hade valt att äta, nämligen sorkar, harar och annat småvilt som kom i dess väg. Både dess exteriöra  och interiöra design är optimerad för att sönderdela och spjälka animaliska födoämnen som näst intill uteslutande består av proteiner och fetter. Detta är hårda fakta och något forskarvärlden är enig om. Dock söker vi människor enkla lösningar på allt i livet och när ett företag en gång i tiden kom på att man kunde tjäna grova pengar på att förse hundägarna med ett lätthanterligt hundfoder var succén ett faktum. Det lanserades som ett fullgott torrfoder och hundarna verkade tycka det var gott. Eftersom knappast var och varannan Svensson är näringsfysiolog så var det ingen som hade varken intresse eller kunskaper att ifrågasätta innehållet i de torra kulorna. Hundarna verkade ju överleva på det. Företagare är inte dumma och nog måste vi alla tjäna pengar, ju mer desto bättre, så fler foder lanseras, fler företag etableras inom samma ämne och till slut finns den enkla lösningen torrfoder i närapå alla hundhem. Till slut blir konsumtionen norm och allt ifrågasättande ses med oblida ögon. Efter 70 år borde man ju i varje fall ha märkt av om torrfoderövergången har givit någon effekt.

Vad är det då i torrfodret som hunden själv inte hade valt att stoppa i sig? Jo, socker, stärkelse, vegetabiliska fetter och proteiner, färdigspjälkade näringsämnen och syntetiska vitaminer. I princip precis allt som torrfodret innehåller. Hundens matsmältningssystem är optimerat med precis de enzymer som behövs för att spjälka precis den födan hunden i miljontals år utvecklats för att äta. Alltså finns inga bra enzymer för hunden att spjälka t.ex. majsgluten, veteprotein, vegetabiliska fetter och kasein (mjölkprotein). Till exempel har inte hunden enzymet amylas i sitt saliv och kan därmed inte förbereda kolhydraterna för smältningen i magen som t.ex. häst och människa kan. Naturligtvis stänger inte hundkroppen av under invasionen av alla dessa främmande födoämnen, utan den jobbar på så gott den kan för sin överlevnad. Arbetet kan dock aldrig bli mer än halvbra då de främmande födoämnena utsätter metabolismen för onödigt mycket stress vilket obönhörligen ger effekt på hundens förmåga att hantera övriga funktioner i kroppen. Allergier någon? Pankreatit? Kalciumbrist och tillväxtrubbningar? Ja, nu börjar vi komma någonvart i tankegångarna. Det har knappast undgått någon att allergierna och svampinfektionerna fullkomligt exploderat de senaste åren samtidigt som höftledsresultaten bjuder på färre A och fler B och C. Definitivt en negativ trend. Nu har jag bara pratat om nackdelarna med att stoppa i hunden saker den inte kan hantera optimalt, men det finns också en otroligt viktig aspekt i det vi med torrfodret inte stoppar i våra hundar. Högvärdigt protein, kalcium, naturliga vitaminer och obehandlat fett.

För att ens kunna tillverka torrfoder så måste det tillsättas kolhydrater. I mängder. Inte sällan uppgår kolhydratmängden till hela 50% och ibland mer. Av den energi (ATP) som hunden genom cellandning producerar så erhålles ca 90% av energin av fettspjälkning. Enkelt sett så ser det ut så att fettet i mag-tarmkanalen delas upp i fettsyror och glycerol, i mitokondrierna i cellerna oxideras fettsyrorna till Acetyl-coA som i sin tur omvandlas till den energirika molekylen ATP. Även kolhydrater bildar efter spjälkning samma Acetyl co-A som oxidationen av fettsyrorna och omvandlas till samma ATP . ATP förser genom sina starka bindningar sedan kroppens alla funktioner med energi. Fett från djur är hunden expert på att bryta ner till ämnen som kan omvandlas till Acetyl-coA (blir alltså energi). Fett från växtriket går inte lika bra. Kolhydrater är heller ingen höjdare när det gäller omvandlingen till slutprodukten Acetyl-coA. Det finns helt enkelt inga optimerade enzymer att hantera dessa näringstyper. Som jag nämnde tidigare så tillverkar hundens celler till ca 90% sin energi av fett, vilket innebär att ca 10% kommer från kolhydrater. Det rimmar ganska dåligt med kolhydrathalter på 50% i torrfodren. Alla övriga kolhydrater än de hunden kan ta tillvara på utgör inget annat än en störning och stress i hundens matsmältningssystem. De kolhydrater som inte kan användas omvandlas till fettsyror och lagras i kroppen form av fett. Tjock av socker någon? Här är det fantastiskt att se hur alla bantningsfoder är fullkomligt fullproppade med kolhydrater.

När det gäller proteiner, d.v.s. kroppens byggstenar så är det också här animaliska proteiner som hunden är expert på att dra nytta av. Även här finns både bättre och mindre bra typer av proteiner då bytesdjuren består av mer än en typ av protein. Det spelar alltså stor roll var ifrån på djuret proteinerna är tagna, så står det animaliskt protein i innehållsförteckningen så är det ingen försäkran om att det är bra protein. Tvärt om så köper foderföretagen gärna in de allra billigaste delarna av djuren med kanske inte alls lika högvärdigt protein. Proteiner kan inte lagras i kroppen utan omvandlas även de till fettsyror som lagras som fett vid överkonsumtion. Intressant att veta är att ingen del av bytesdjuret består av mer än ca 20-25% protein, vilket innebär att hundens matsmältningssystem är optimerat att hantera just dessa proteinkoncentrationer.

Min slutkläm får väl bli den att hunden liksom alla andra djur behöver byggstenar och energi för att överleva. Hunden som art har utformat sitt matsmältningssystem under miljontals år att hantera näringsämnena den kan få från ett bytesdjur, dvs till största del fett och proteiner. Ur fettet fås energin och ur proteinet fås byggstenarna. Mitt emellan allt detta finns massor av goda vitaminer och mineraler, i fullkomligt naturlig form, som är ack så nödvändiga för att alla nedbrytande och uppbyggande processer i kroppen ska kunna ske. Det är ju just precis detta hundkroppen är optimerad för, så är det då så underligt att det uppkommit så mycket obotliga och ohanterliga sjukdomar bland våra hundar när vi numera stoppar i dem helt andra näringsämnen än deras enzymuppsättning är tillverkade för? Se det lite som ett gäng svetsare (bytesdjursenzymer) som helt plötsligt blir kastade in i en sjuksköterskas (t.ex. amylas) vardag. Så klart gör de så gott de kan, men det kan aldrig bli lika bra som om en utbildad sjuksköterska gjorde jobbet och kommer obönhörligen skapa stress på systemet.

Nikki har ätit en korrekt, artanpassad föda i princip sedan hon var 3 månader gammal. Hon har HD A medan bägge hennes föräldradjur har HD B. Dessa två har med största sannolikhet ätit torrfoder hela livet medan Nikki fått i sig näringsämnena i naturlig form och mängd samt mycket mer kalcium än vad torrfodertillverkarna erbjuder. Jag säger varken bu eller bä om detta, men jag kan inte låta bli att tycka det är en intressant tanke att detta kanske inte alls är slumpartat. Logiskt sett så borde även näringstillförseln påverka tillväxten för hundar, precis som den gör för människor.

benbit

Annonser
Lämna en kommentar

11 kommentarer

  1. Therése Jacobs

     /  augusti 31, 2014

    Hej, tyckte detta var mycket intressant att läsa då jag själv har en hund med allergi, mat och magproblem. Har du några tips på vad man kan ge honom? Just nu äter han vit kokad fisk med ris. Vilket fungerar bra. Innan detta åt han primas hundmat som är rå färs av kyckling samt nötfärs. Tidigare har han ätit torrfoder och blötmat. Detta var ingen hit då han började matvägra.. Det jag också funderar på är om man bara ska ge honom en typ av mat eller blandad, ska man ge rå föda eller lagad? Får han bara en typ av rätt känns det som om han tröttnar tillslut, med all rätt. Hade varit kul och intressant och höra vad du tycker.

    Ha det fint.

    Med vänlig hälsning, Therése

    Svara
    • Hej! Vad roligt att du gillade läsningen! Många så kallade hopplösa fall har blivit hjälpta av gå över till en mer artanpassad kost men man måste ha i huvudet att alla hundar är individer och reagerar alla olika under övergången. Därför gäller det att ta det mycket vackert och hellre introducera kosten under lång tid än för snabbt. Det är många processer i kroppen som blir störda och ibland helt utslagna av att man ger hunden undermåliga och fel näringsämnen och det kan vara en liten resa innan kroppen helt fattar hur den ska fungera igen. Om hunden fungerar bra på det han äter nu är det en bra början. Ta och blanda in ytterst lite kokt vom i måltiden och fasa sedan in den under ca 2 månader. Skynda långsamt! Små bakslag kan man alltid få, men ofta går det över om man har lite is i magen. När hunden fungerar bra på detta så kan rått kött fasas in på samma vis. Kycklingkött är snällt och är en bra start. I slutändan så vill man ha en variation i de djurslag man ger hunden. För att slutligen börja fasa in hunden på ben så är kycklingvingar perfekta då benen är mjuka och snälla. Dock bör man inte ge en hel kycklingvinge på en gång då samma försiktighetsprincip som innan även gäller här. Målet är sedan att hunden ska äta ca 70% köttiga ben, 20% rent kött och 10% inälvor. I vilken mängd är det ögat och vågen som får avgöra, det är ytterst individbaserat och är något man får lita på sitt eget sunda förnuft för, vilket kan vara nyttigt ibland 😉 Det viktiga är att helt utesluta alla typer av spannmål då dessa stör tarmen och försämrar upptaget av andra viktiga näringsämnen. Lycka till med din hund!

      Svara
    • Här har du lite intressant läsning som rör ämnet! –> http://helahunden.wordpress.com/2011/11/07/klada-ett-magproblem/ 🙂

      Svara
  2. Du tror inte att på dessa 70år av torrfoderanvändning så har hundarna utvecklats?
    Ja, det finns vissa torrfoder som verkligen bara är skit. Men så finns det vissa som faktiskt fungerar bra för Svenssons vardagshundar.
    Jag bytte till ett högproteinfoder på mina hundar och då for magen på dem båda två för en del hundar i dagens läge kan inte hantera en sådan kost – trots att dom ursprungligen levde på det.

    Men ja, frysfoder är bra och kan hjälpa mot många problem som en del hundar får av torrfoder.

    Svara
    • I evolutionens värld är 70 år absolut ingenting. Vid hårt kontrollerad avel kan man till viss del förändra beteende och utseende, men inte de grundläggande fysiologiska funktionerna. Så det argumentet saknar helt grund i verkligheten. Att ett torrfoder fungerar bra betyder inte att det är optimalt för hundarna. En hundmage slutar inte arbeta för att den får i sig ”främmande” ämnen utan gör så gott den kan. Detta bidrar så klart till fysiologisk stress som visar sig på olika sätt hos olika individer. När man pratar högproteinfoder får man tänka på att ingen del av bytesdjuret innehåller mer än ca 25% protein och då är det sällan hunddjuret sätter i sig endast dessa delar. Det naturliga intaget kanske hamnar på hälften av det. Sedan är det väldigt stor skillnad på protein och protein beroende på var på djuret det är taget och OM det ens är taget från ett djur (torrfoder).
      Ett problem med näringsämnen i torrfoder är att de är hydrolyserade, alltså redan spjälkade vilket gör att magen inte får jobba som den ska. Den stänger av naturliga funktioner eftersom de ”inte behövs”. Detta ger då klart obra effekter i längden.

      Men ja, vissa hundar är så pass ”förstörda” att deras magar aldrig kommer kunna jobba korrekt utan att må fruktansvärt dåligt. Utrensningsperioderna är inte alltid vackra, så är det även med oss människor!

      Maten läker magen och magen läker kroppen!

      Svara
  3. hej!
    Många intressanta tankar om ferskfoder och törrfoder. Jag mixar. Har en hund med hda+ och annars frisk. Vinnartitlar i flera länder till trods för ung ålder.
    Min undran gäller kolhydraten; varför inte ge hunden detta? Vargen äter strupen och magen till fåren, för här finns just kolhydraten…
    Jag ger min hund Vom, rått kött, kokt grötris och törrfoder. Allt en gång om dagen, på kvällarna. Han är en frisk och mycket muskulös dobermann på 2 1/2 år.
    KH
    PS: Jag kommer fortsätta koka gröt 🙂

    Svara
    • Vargen äter magväggen. Innehållet lämnar den, det är för surt med magsyran! Varför man inte ska ge kolhydrater är helt enkelt för att hundmagen inte kan ta hand om det. Den saknar som sagt amylas, mag-tarmkanalen är relativt kort och innehåller bara en bråkdel av bakterierna som växtätare/allätare har. Kolhydtater är i allmänhet svårspjälkade och kräver stora mängder magbakterier och längre sträcka/tid för att spjälkas. Alla hundar reagerar inte tydligt på kolhydtater men kanske det beror på att de inte lever längre än 10-15 år. Troligtvis hade symptomen blivit tydligare om de levt längre. Jämför med en människa som lever på skräpmat. I 10-15 år är det nog inga större problem, men inte är det nyttigt! Efter 30 år har det definitivt givit resultat 😉

      Sedan är det så att hunden obönhörligen kommer lida av viss näringsbrist om man stoppar i den näringsämnen den inte kan ta upp optimalt. Precis som en överviktig skräpmatsfantast. Då får vi nya sjukdomar som dyker upp här och var! Rått kött och ben är det bästa du kan ge din hund. Samt lite inälvor då och då. Så hoppas jag din dobermann får behålla sin goda hälsa 🙂

      Svara
  4. Väldigt intressant läsning,
    tänker i samma bana själv.

    Angående mindre ben i tex kycklingvinge, kan det vara bra till ge ”valp” 3-12 månader eller ska man försöka ge mer rent kött.

    //Mvh Glenn

    Svara
    • Hej, kul att du gillar läsningen!
      Kycklingvingar tycker jag är helt fantastiskt just för att de består av hyfsat ”snällt” kött och benen är mjuka (mest brosk faktiskt). Alla fall är så klart individuella, men det kan definitivt vara en god idé att ge sådana till en valp eller ung hund vars tänder inte är fullt utvecklade än. Man får prova sig fram till vad som fungerar bäst för individen man har. Rent kött ska de såklart också ha men man får inte glömma mineralerna, vitaminerna och det andra gottiga som finns i ben, brosk och inälvor. En varierad kost är alltid bäst!

      Lycka till! 🙂

      Svara
  5. Carina Karlsson

     /  december 20, 2015

    Vilket foder skulle du rekommendera till en 5 årig golden? Har ätit torrfoder tidigare sedan bytt till VoH frysta färsk foder. Fick efter en månad vi bytt, sår på trampdynan? Kan det ha samband med kosten, för lite fettsyror? Vilket färskfoder skulle du rekommendera? Vågar/vill inte barfa? Och vilka fettsyror ? Både växt och fisk?

    Mvh Carina

    Svara
    • Hej! Grejen är att man inte ska knussla för mycket. Det som oftast fattas i voh och annan färdigmat är oftast tillräckligt med kalcium. Hunddjur äter ben i det vilda och får i sig kalcium därifrån. Brist leder till försurning, svamp och röd, kliande hud. Öppna sår har jag dock svårt att tro kan orsakas av foderbyte. Vill du inte barfa så ge något hunden går bra på men tillsätt gärna benmjöl i fodret. Det är den bästa kalciumkällan. En parentes är att organ som lever och njure är ganska starkt för hundens mage. Det är rikt på vitaminer och jättenyttigt men bör ges i fullportion ungefär en gång i veckan eller var 10:e dag. Ger man färdigfoder kommer hunden troligtvis få i sig dessa inälvor varje dag vilket KAN störa magen. Det viktigaste är ändå kalcium och då helst i form av benmjöl. Hoppas det hjälpte lite 🙂 Mvh Jossan

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: