Perfektionistens ågren

Det kan vara svårt att tro, men i mångt och mycket så är jag en inbiten perfektionist. Även om jag sällan uttrycker mig negativt så noterar jag mycket saker som är fel och kan bli bättre i min värld. Ibland mer eller mindre. När det gäller mina fotografier så är jag perfektionist ut i fingerspetsarna och jag kan störa ihjäl mig på detaljer och dålig bildkomposition. Detta gäller även i min ridning. Där handlar det om stora krav på mig själv. Det är inte alltid lätt att göra som man vet att man ska göra och det är många faktorer som spelar in i hur det går på ett ridpass. Den största faktorn heter fokus. Ibland kan jag vara fruktansvärt fokuserad men allt som oftast så har jag stora problem med detta och mina tankar fladdrar iväg av minsta lilla retning. Detta märks tydligt på resultatet vilket i min värld blir helt värdelöst.

Det kan som idag handla om en så enkel sak att sitta rakt uppåner på hästen och svänga runt ett par konor i skritt. Hur svårt låter det? Om man heter Jossan och är perfektionist så kan det bli jävligt svårt. Speciellt om hästen efter ett par röriga galoppfattningar inte riktigt är med på noterna. Det kan också bero på att vi egentligen var färdiga med passet och BARA skulle ta ett par varv till i skritt för att få en film på hur duktiga vi var. Allt enligt mr Muprphy så gick det rent ut sagt åt helvete. Hästen ville bara springa, jag tappade sitsen helt och hållet, knäna åkte ut och tårna med dem, lilltån tappades ner någonstans i ridbaneunderlaget och rumpan putade som värsta ankstjärten. Det är mycket som händer med sitsen nu och det blir så klart en förändring då hästen jag rider nu är annorlunda mot den jag ridit innan. Man hittar en spännpunkt man inte riktigt funnit innan och så tar den obönhörligen över tills dess att man hittat en till och en till… Jag är väl medveten om detta men eftersom jag så väl vet hur det ska se ut så är det outhärdligt att sedan sitta och glo på filmen där man sitter och sprattlar mest som en groda på hästryggen.

Egentligen så var det ett bra ridpass idag. Faktiskt ett jävligt bra. Vi gick till en klockren högerfattning utan bus och innan dess hade vi skrittat konbanan med helt fantastiskt resultat. Det är bara så synd att när man väl ska filma så går det åt helvete. Det är ju det man har kvar att titta på sedan! Bah!

Ytterligare en gren i min perfektionism rör mitt hem. Svårt att tro när det ser ut som det gör, men jag går ofta runt här hemma och grimaserar åt allt skit.  Dock kan man ju inte spendera hela livet med att städa, det går bara inte. Tänk vad mycket man skulle missa då!

DSC_2726 (576x1024)

Hemma hos familjen Taikon…

Miltons grimmor och boots har nu legat i hallen i 2 veckor. Jag orkar bara inte göra något åt det men inte tusan trivs jag med läget. Lika bra att ta på sig skygglapparna ett tag till…

Annonser
Tidigare inlägg
Följande inlägg
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: