Överslagshandlingar?

Ibland är det svårt att veta vad orsaken är till att man känner sig arg, lättretlig, deppad eller frustrerad. Det kan vara så enkelt som att PMS:en satt igång, men om det är en känsla man har överlag så är sannolikheten större att det är något mer grundläggande i livet än menshormoner som spökar. Man letar febrilt efter saker som kan tänkas vara fel och orsaka dessa känslor och ger sig med full kraft på olika detaljer i livet, oftast de man för tillfället reagerar så starkt på. Dock är det svårt att veta vad som är en överslagshandling och vad som faktiskt är en handling riktat mot ett grundläggande problem. Är det verkligen så att man går runt och är grinig och mår obra för att det ligger brödsmulor kvar på kösbordet, eller för den där vedervärdiga byrån sambon i lönndom tog hem och lovade att han skulle avlägsnat för 1 år sedan men som fortfarande står kvar? Nej, jag tror inte det. Men att känna att livet inte passar in i en egen person är en otroligt jobbig känsla och som sagt är det inte alltid det lättaste att isolera det verkliga problemet. I någon slags desperation så letar man febrilt efter felen och när man tror att man funnit en kandidat så får man liksom tunnelseende och lägger precis all kraft och energi på att få som man vill, oavsett om det gäller ett nytt möblemang, nyttigare middagar, rena köksytor eller golv.

Dock är det sällan dessa materiella ting som är orsaken till att man mår dåligt i själen. De kan visserligen vara irritationsmoment men spelar i långa loppet ingen roll om man mår bra känslomässigt. Den känslomässiga hälsan kan enbart underhållas och lagas av inre frid, stöd, glädje och förståelse från andra individer. Människan är ett intelligent flockdjur där vårt enorma samhälle ställt till det rejält för oss. Våra instinkter förtrycks av moral, prestation och samhällets förväntningar och de grundläggande behoven som alla däggdjur är beroende av har fått falla åt sidan. Familj och relationer har sjunkit i värde och blivit mest flyktiga ting som man bör hålla avstånd till. Förmodligen ska detta göra oss till starka individer men uppenbarligen är vi inte kalibrerade för den här typen av socialt liv och det slåt bakut många gånger om. Vi blir känslomässiga grönsaker som optimerar samhällets funktioner genom ökad produktivitet på bekostnad av vårt egna känsloliv. Vi blir robotar.

Jag har det senaste desperat försökt förbättra min livssituation då jag befinner mig på en position där jag inte mår bra. Varför allt inte känns hundra är dock den eviga frågan. Kanske jag tänker för mycket? Är det de samhällsliga kraven som spökar? Borde jag skita i allt, våldta min pojkvän och köpa mig det lilla torpet där vi kan flytta in med mina tillskansade barn? Jag tror att det egentligen är det som är grejen, men så kan man ju inte göra. Mina överslagshandlingar det senaste har bestått av inköp av nya möbler, utbrott över äcklig spis, kletiga bord och grus i sängen. Gamla extremt fula och deprimerande möbler kan visserligen vara ett irritationsmoment och däri ligger definitivt också ett ostädat hem, men det är inget som någonsin skulle kunna göra ont i själen. Jag tror att en ny bokhylla kommer göra mig lycklig, men tyvärr så kommer jag obönhörligen bli besviken när det onda kommer tillbaks efter att glädjen över det nya gått över. Ty grundproblemet kvarstår.

DSC_0013 (2000x1328)

Mina djur fyller upp en del av tomrummet vilket jag är evigt tacksam för. De håller mig över ytan.

Annonser
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Bra skrivet, insiktsfullt!
    Måste det vara ett logiskt svar på varför tillvaron känns otillräcklig?

    Svara
    • Tack 🙂 Logiken i detta fall beror ju av psykologins regler och den i sig beror ju till liten del av individuella skillnader, så logiken kan i detta fall förefalla ologisk. Det gör inte saken lättare direkt. Jag tror att problemet dock är att man förväntas göra vissa saker i livet i en viss ordning, både från omgivningen och de närmsta. Jag tror vi måste släppa på vissa regler och spärrar som endast hämmar oss i den personliga utvecklingen. Det är dock inte alltid så lätt.

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: