Förlora mot ett djur? Inte en chans….

Imorgon är det dags för Lindaträning igen. Man får ju passa på när hon är på genomresa då hon normal hör hemma i Simrishamn. Jag bokade in en lektion för ett par dagar sedan men har allt sedan dess gått runt med en oro och spontan vilja att avboka, endast för att jag på sistone haft sådana problem med att lasta Milton. Jag vill ju dock rida för Lindah nu när man faktiskt har en chans och det känns så jäkla trist att ett hästskrälle ska förhindra det genom att vägra gå in i transporten. Dock har jag tagit förnuftet till fånga och gett mig fan på att det ska gå ändå. Jag har idag hämtat dragbilen hos mamma och pappa och kommer nu precis från stallet där jag genomfört min allra första lastträning. Helt knäppt att det skulle bli med en gammal travare som utan problem åkt transport hela sitt liv och de första 1,5 åren med mig. Det är bara det sista halvåret som han blivit mer och mer jobbig att få på transporten. Det var efter betet som han började krångla som han gör och frågan är om det hänger kvar lite att han mådde så himla dåligt på betet. Jag ska i alla fall vara extra tidigt i stallet imorgon så vi har tid på oss om han väljer att bråka som han numera brukar.

Dagens lastträning slutade i varje fall på topp och det är ju det man strävar efter. Att det tog en timma för honom att gå på transporten första gången är nu glömt då han andra och tredje gången gick på efter bara några minuters övertalning. När han väl stod där så fick han sig lite godis att knapra på och så klart en massa klappar och beröm. Andra gången ville han inte ens gå av transporten så att han tycker den är läskig känns inte som någon vettig anledning till krånglet. När han väl går på så är det som om det vore det mest naturliga i hela världen, men han har bara bestämt sig att han inte behöver gå på och då kan man inte få på honom varesig med pisk eller linor. Han har definitivt ärvt en hel del skalle av sin morfar. Vilken tur att min skalle till och med är värre.  Det är snarare så att jag inte vet när det är dags att lägga ner, jag hade kunnat hålla på hela natten om det var så.

DSC_0908 (768x1024)

Vi började lasta när det var ljust. En timme senare var det kolsvart 😛

DSC_0910 (768x1024)

Uppgiven häst som tröttnat på att vara istadig. Seger för matte.

DSC_0912 (1024x768)

Här har vi den oumbärliga informationstavlan. Innan hästarna åkte in så fick jag mig en syn när jag tömde Miltons gödselkärra. Med god utsikt ut över hagarna så agerade jag publik till Lotus och Mys försök till att göra fölungar. Så bra gick det dock inte eftersom Lotus inte har några kulor kvar, men det brydde sig My föga om då hon pissade och ställde upp sig som aldrig förr. Jag anklagar henne inte, Lotus är en snygg kuse! Jag sprang i alla fall ner och försökte avvärja eventuella skador på dem båda och tog över My i hagen bredvid. Slutet gott allting gott 🙂

DSC_0918 (768x1024)

Milton, färdig, trött och nattad.

DSC_0920 (768x1024)

God natt hästekusar! Ses imorgon!

DSC_0922 (768x1024)

Nu är allt inpackat i bilen och transporten sitter på kulan, allt för att spara så mycket tid som möjligt imorgon bitti. Lindah ska hämtas upp på stationen här i Mölndal för att transportera oss båda till ridhuset så det gäller att hålla reda på tiderna 🙂

Annonser
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: