Dripp dropp dripp dropp

Det är blött ute. Redigt blött. Nästan som i ett akvarium. Ändå funderar jag på att ta en ridtur senare i eftermiddag, enkom för att likt ett envetet barn trotsa alla normer och förväntningar. Förmodligen kommer jag lagom till utförande falla för den enfaldiga bekvämligheten och fega ur. Men, vad vore livet utan planer?

Det finnes en inbyggd och genetiskt nedärvd funktion hos vissa hundraser, och inte minst pinschern, som slår på en mekanism så fort vädret på utsidan blir å det råare eller blötare. Denna mekanism hämmar automatiskt all typ av kiss- och bajsproduktion och behovet av att gå ut och bli aktiverad upphör i princip omedelbart. Hur sensorerna fungerar eller vilka de är är fortfarande lite av ett mysterium då hunden oftast inte ens behöver sticka ut nosen ur den välbäddade högen av filtar för att avgöra vädrets beskaffenhet. Teorierna säger dock att någon form av inbyggd lufttrycks- och luftfuktighetsmätare med mycken effektivitet samverkar med en väl invand hörsel som kan förnimma en regndroppe mot rutan från andra sidan av rummet under en hög av inte mindre än sju väl isolerande filtar.

Copy of DSC_0001

Annonser
Följande inlägg
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: