Nu blir jag snart vindögd…

Som ni kanske förstått så pågår det väldigt mycket i mitt liv nu. Lite för mycket kan man väl säga. Visserligen är det självförvållat till största del men när det sedan på detta tillkommer diverse oplanerade ting samt yttre omständigheter som kräver viss uppmärksamhet så blir det lätt för mycket. Just nu är det alltså lite för mycket. Jag vill tusen saker och jag försöker, men den mentala orken sätter stopp. Jag har insett att jag just nu inte är i stånd till att genomföra ett gott pass på ridbanan då jag inte klarar att hantera motgångar på ett vettigt vis nu för tiden. Rättare sagt så blir jag vansinnig för minsta lilla och utsätter då häst för vad man kan kalla orättvisor med påföljden att jag efter passet skäms för hur jag betett mig mot det oskyldiga djuret. Därav har jag numera bestämt mig att det endast blir uteritter fram tills saker och ting lugnat ner sig och min hjärna åter hamnat i mental balans. Visserligen tror jag knappast Milton har något emot detta och med de fina kuperade stigarna vi har så lär det snarare ha positiv effekt på både honom och mig.

Egentligen samma mentala tillstånd för mig gäller för Nikki just nu. Hon tycks helt lägligt ha äntrat någon typ av ”fas” så här strax innan 2-årsdagen och har numera blivit hyperaktiv på promenaderna, sniffar hysteriskt på allt, vägrar kissa och får då och då för sig att retsamt skita i vad man säger åt henne. En typ av katt-och-råtta-lek har hon utvecklat vilket tycks roa henne något kopiöst. Hur tror ni detta går ihop med mitt tillfälliga mentala tillstånd? Exakt, typ inte alls. Tur är det att husse finns då han tar över när jag bryter samman och i frustration ligger och skriker i soffan med ansiktet mot en kudde. Ibland känner jaga mig som ett barn…

Nu måste jag sköta mitt jobb, börja komma igång med hemuppgifterna i hundfysioterapin (där jag för övrigt ligger efter), laga och banka ner nya stolp i Miltons hage, sköta om Nikkis sår och eventuellt boka veterinärtid, hjälpa farmor med viss digital teknik, utföra andra ofrivilliga arbetsuppgifter som skall utföras efter behov… Samtidigt så ska man lyckas vara pigg, alert, vaken på andra människors behov och dessutom vara trevlig. Naturligtvis måste hästen skötas varje dag också. Vem sa att jag bara är en människa? Klarar jag mig levande till nästa år så måtte jag kunna titulera mig gudinna.

DSC_0120 (680x1024)

Annonser
Följande inlägg
Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: