Fri som en vildhäst

Imorgon är det dressyrträning för Helen igen, men mammas bil som jag använder som dragbil har haft dåliga hjullager bak ett tag och nu börjar det låta så mycket att jag inte vågar koppla 1 ton på kulan längre och köra så långt. Jag valde att bita i det sura äpplet och ringa och avboka träningen 😦
Milton har känts lite stel på sistone och jag tror han är trött efter all vår dressyrinriktade träning. En travhäst i träning arbetas ju inte mer än ett fåtal dagar i veckan och får däremellan många dagars vila. De senaste månaderna har jag faktiskt ridit Milton ganska hårt om man jämför, samtidigt som han nu får arbeta med helt nya muskler. Det är lite därför som jag på senare tid inte tränat så mycket målinriktad dressyr utan ridit lite barbacka och lekt lite utan träns. Jag tror vi ska ta en period nu där han får vila mer och göra lite mindre ansträngande saker. Vi har ändå fått till två bra dressyrpass nu i veckan och även om vi inte tränar lika hårt och ofta så går det framåt och han gör jättebra ifrån sig.

Idag blev det utan träns igen! I förrgår hoppade vi ju halvhöga sockerbitshinder och galopperade lite, så idag ville jag fortsätta lite på det. Jag busade till det lite och höjde upp det ena hindret till full sockerbitshöjd. Sedan travade vi lite mer idag också. Jag satsade på en lugn och sansad trav och fokuserade på att kunna svänga honom kontrollerat även i traven. Det gick jättebra och jag tror det beror mycket på att jag börjar få till balansen hyfsat 🙂

Det är inte utan att man känner sig lite som en indian med sin indianhäst när man galopperar runt i paddocken utan några seltyg! 😀

Hopp! 🙂

Så fin galopp!

Yeeeha!

Superduktig och jättenöjd 🙂

Nikki är så klart med och tittar på hela tiden. På vägen hem åkte vi och fick klistermärket och stämpeln i stamtavlan för ettårsvaccinationen hon gick i förrgår. Sedan åkte vi och hälsade på ett hunddagis som Nikki ska börja på i december. Det var ett mysigt gäng hundar som verkade himla trevliga och lugna så det ska nog bli väldigt bra när Nikki får vänja in sig 🙂

Annonser
Tidigare inlägg
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Vad härligt det ser ut! Tycker din blogg är väldigt trevlig läsning.

    Svara
    • Åh tack för fina ord! Det är faktiskt en väldigt speciell känsla att rida på sin häst och hitta den där dubbelvägskommunikationen istället för att bara ge order och dra i tyglarna, man blir så mycket mer ödmjuk! 🙂

      Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: