Dag nummer 2 i Stockholm

Ytterligare en dag i Hufvudstaden bestod av att ströva runt och titta på staden. Idag följde farbror Johan med en bit och visade oss både Kungsholmen och Riddarholmen innan vi skiljdes åt i Gamla Stan. Där delade Johan, jag och Nikki på lite goda mackor innan vi lagom till vaktavlösningen gick in på borggården vid Kungliga Slottet.

Johan, Johan och Nikki på väg upp mot Vanadislunden

Vanadislunden igen

Nikki kollar så att matte kommer med när hon fipplar med kameran 🙂

Höstvovvan

Utanför Stockholms Tingsrätt

Nikki på ett lejon med tingshuset i bakgrunden 🙂

Varför kommer matte på så dumma saker att fota?

Det mäktiga stadshuset!

Efter två långa promenaddagar i Stockholm så är liten valp väldigt tröttis. Då är det skönt att sitta i husses famn 🙂

Nu händer det något spännande. Det trummas väldigt mellan husväggarna 😛

Vaktavlösning med arméns orkester!

Efter vaktavlösningen träffade vi på Kungens stora stenlejon. Sedan var både valp, matte och husse så trötta att raka vägen hem var det enda rätta. Nu ligger vi alla utspridda över farbror Johans lägenhet och vissa av oss sover djupare än andra. Gissa vem som sover djupast? 😉

En dag i Hufvudstaden och flygning i stridsflygsimulator

Vi fick den troligen finaste höstdagen hittills när vi idag traskade igenom Stockholm på de alla små söta vägarna som min farbror Johan ritat ut på kartan. En promenad på 4 timmar blev det till slut och Nikki har varit så väldans duktig hela tiden!

Nikki och Engelbrektskyrkan

Johan och Nikki posar vid de vackra husen vid sidan av kyrkan

I Humlegårdsparken hittade Nikki en del väldigt spännande ting 😛

Nikki och Johan i Humlegårdsparken

Stureplansvovven

Nikki utanför Dramaten

På kajen vid Waxholmsbolaget

På väg ut till Skeppsholmen

Där hittade vi ett stort fartyg som hette Af Chapman

Johan och Nikki promenixar på Kastellholmen

Nikki smakar på sötvattnet 😛

Mys på Kastellholmen

En vovve och kastellet

Johan hittade saker som han tyckte var väldigtspännande 🙂

En bild på den 400 år gamla skeppsbyggarkranen 🙂

Torpedvovven!

En glad vovva!

Nikki har gått på en mina! 🙂

En halv special (korv med mos för våra kära stockholmsvänner) hanns det med på Drottninggatan också 🙂

Det var så ohyggligt mycket folk på Drottningsgatan, så en trött liten Nikki fick åka mattes famn längs hela den långa gatan.

Sedan fick farbror Johan agera hundvakt så jag och min Johan kunde åka iväg och åka lite Viggen 😀
Först fick man lite introduktion på hur flygplanet fungerar rent fysiskt, lite  historik och kuriosa. Johan flög först och fick hoppa i och, spänna fast sig och känna lite på reglagen innan kupolen fälldes ner och han blev instängd i cockpit.

Johan lyfter sin Vigg över Tierps flygplats

Nu är det min tur! Jag fick asmycket beröm och gjorde mot slutet en helt sjukt snygg och prickfri landning. High-five med flygledaren 🙂
Men  innan dess skulle jag få känna på motorproblem och krash rakt in i Roslagsskogen… också en upplevelse 😛

Helt sjukt roligt ska jag tala om! 😀

Mot Hufvudstaden!

Nu tar vi vårt pick och pack och styr kosan österut för att tillbringa helgen hos min farbror Johan samt flyga stridsflygsimulator och introducera valpen för den kungliga hufvudstaden!

Varför landet?

Anledningarna är många till varför jag hellre vill bo på landsbygden än i stan. När jag nyss satt och åt min middag på jobbet och samtidigt skummade igenom GP så uppenbarade sig ytterliggare en aspekt i denna fråga. Jag ögnade igenom kolumnen ”Dygnet Runt” och möttes av rån, gruppmisshandlar, sönderslagna bilar och inbrott, alla dessa händelser skedda inom eller i direkt anslutning till Göteborgs kommun. Allra längst ner i kolumnen rapporteras det om den största dygnshändelsen i Karleby utanför Falköping. En ko har sprungit lös på en väg och ägaren hann inte fånga in den förrän en bil körde på den. Kon blev allvarligt skadad och bara av en händelse så råkade det precis åka förbi en veterinär som snabbt och smärtfritt kunde avliva den stackars kon på plats.

Jag vet inte om ni tänker på samma vis som jag, men på något sätt så blev en tragisk händelse med hjälp av hjälpsamma människor något vackert. Olyckliga omständigheter gjorde att kon blev illa skadad, men lyckliga omständigheter kunde minska lidandet för henne. Visserligen blev händelseförloppet sådant mycket på grund av tillfälligheter, men sker egentligen inte allt på grund av tillfälligheter?

Nåja, jag lever hellre i ett samhälle där Karlssons ko rymt, blivit påkörd och senare hjälpt till kohimlen av snälla människor än ett samhälle där man inte kan gå ut utan att riskera bli nedslagen eller rånad.

Jag vaknar hellre till det här än en lastbil som dundrar fram på vägen utanför 🙂

Ännu mer galopp… och finfin trav :)

När jag skulle hämta Milton i hagen idag så hade han tydligen bestämt sig för att han inte alls skulle bli hämtad. Jag fick komma tre meter ifrån honom och sen skulle han fullbloda sig och springa i en cirkel runt mig med höga steg och näsan i vädret. Han försökte till och med få igång gamla sur-Max  som inte förstod någonting av Miltons lekinviter. Efter en kvart ungefär lyckades jag lugna ner honom med rösten och långsamt närma mig med en mutande grästuva i handen. Då hade många tankar om slakt och nackskott flugit genom huvudet på mig… Jag antar att han var lite upprymd över den kalla höga höstluften plus att de idag gick nakna i hagen. En känsla av lite extra frihet kanske? Jag får väl ta och köpa morötter igen (mutrötter) 😛

Samma situation i våras… 😛

Trots vår lilla situation i hagen så fick jag en sådan otroligt bra känsla så fort jag på stallplan satt upp på honom. På något vis kändes det så rätt, som om just idag var den perfekta dagen att rida på just min häst 🙂

Vi tränade idag ytterligare på hemläxan Helen gav oss. Mer trav i nedsittning och mot slutet ett par galoppfattningar. Åter igen blev det väldigt stissigt i fattningarna och tog ett tag innan han sänkte sig och rundade upp galoppen vilket resulterade i en Svettig häst. Dock slappnar han av mer och mer vilket märktes av mycket i att jag idag kunde trava av honom avslappnat och fint utan knussel efter galoppen. Med resultatet i hand så var känslan när jag satt upp helt riktig. Jag är supernöjd med traven och hans finfina insats med mig helt sittande på ryggen. Yej! 😀

Framskrittning med öppnor, framdels- och bakdelsförflyttningar.

Vi fick till en väldigt fin trav idag och han höll en fin energisk men lugn takt även under nedsittning!

Så här kan det gå om man inte kontrollerar sadelgjorden tillräckligt bra innan en lite väl hetsig galoppfattning. Duktiga hästen stannade fint när matte klängde sig fast runt halsen, så någon avtrillning räknas det i alla fall inte som 🙂

Se så fint han sänker sig!

Visst går det fortfarande undan en del, men absolut inte lika vårdslöst som innan!

Och så höger varv. Här galopperar han så lugnt och fint att jag nu kan släppa fram honom en hel del och lätta på tyglarna. En klapp ska han ju ha för att han är så duktig också 🙂

Efter galoppen så travade jag av honom, innan har han varit väldigt hetsig efter galopp och inte alls kunnat slappna av, men idag var det inga problem alls!

Så duktig häst!

Galopp i dressyrsadel och busbilder

Igår fick vi i läxa av Helen att fortsätta träna galoppen så den kan stärkas och avdramatiseras mer och så småningom börja fattas utan hjälpbommar. Så idag körde jag ett kort dressyr pass med avslutande galopp! Första gången jag tränar galopp i dressyrsadeln och tusan vad ovant det var. Det är en helt annan sak än i hoppsadeln och kräver helt annan teknik. Jag hade lagt upp ett lågt sockerbitshinder med galoppbom innan och efter längs medellinjen i ena änden av ridbanan. Han fattade jättefint över men det blev fruktansvärt stappligt, spänt och dåligt och någon galopp som kunde hållas var det definitivt inte. Jag provade i båda varven och fattade inte varför det kunde gå så mycket sämre idag med dressyrsadeln än det gick i veckan med hoppsadeln. Han har börjat lugna ner sig och riktigt vila på stegen i galoppen och även sänkt huvudet och kommit nästan lite i form. Men idag ville det sig liksom inte riktigt. Till slut så provade jag att verkligen ta tag i honom efter hindret och bromsa upp, med resultat! Det var bara det som krävdes för att han skulle sänka sig och få en rund och avslappnad galopp! Jag tog en fin fattning i varje varv innan vi avslutade.

Det är när han har den där spända och dåliga galoppen med näsan i skyn och ingen balans som han blir så här svettig. I veckan galopperade jag jättemycket under ett pass och han hade sueprfin galopp hela tiden. Under det passet blev han inte ett dugg svettig.

Men duktig är han ändå min fina häst!

Milton fick med sig ett par kakor ut i hagen igen. Dessa försvarar han tappert 🙂

Max och Nalle kommer inte ens i närheten 🙂

Nikki håller sig utanför hagen och tittar på spektaklet

Sötnosan!

Vädrar jag inte lite åkersork tro?

Godina och Boran är entusiastiska åskådare till allt som händer på vägen 🙂

Tjohoo! 😀

Se så mycket gott man kan hitta på gården!

Det var allt för idag! Nu åker vi på födelsedagsmiddag för Johans syster i Brunbergska huset 🙂

Dressyrträning och nytt stall!

Idag var det träning för Helen i Lerum igen. Det var första gången nu på nästan två månader så det kändes behövligt! Man behöver lite inspiration och morot då och då under träningen så man inte sitter och tragglar med samma gamla saker in och ut utan att själv för den delen se vad man håller på med. Det sista har vi tränat en hel del på öppnor, slutor, lite skänkelvikningar och i slutet även rakriktning (som är skitsvårt!). Jag har också lagt ner mycket tid på formen och att få en avslappnad trav i voltombyten samt att ställningen ska komma igenom innan kroppen börjar förflytta sig åt den nya riktningen då han gärna kastar sig åt sidan med bogen först vid byte till höger volt. Det går framåt och koordinationen och styrkan kommer successivt.
Nu har vi fått lite nya saker att träna på. Idag fokuserade vi på böjningen i öpporna samt att vi började nosa lite på bakdelsvändningar. Nu ska vi försöka tänja ut den där korta vänstersidan som inte vill böja igenom åt höger samt reda ut missförstånden i högeröppnorna då Milton tar hjälperna lite olika i höger och vänster. Vänster är han lite stum i samt att jag jobbat som en galning ända från början med högersidan då han alltid velat falla ut dit. Dags att börja jobba med vänster och mjuka upp den också 😛

Milton på väg till träningen 🙂

I slutet på november kommer Milton att flytta till ett nytt stall! Jag har fått tag på en stallplats i Mölndal, bara 5 minuters bilfärd hemifrån! Hur underbart är inte det? Om man jämför med tiden det idag tagit att hämta häst, åka på träning, lämna häst och åka hem, så kommer jag spara hela 2(!) timmars bilfärd på att ha hästen så nära. Det tar ju en halvtimma för mig idag att åka till stallet så det kommer bli himla gott att slippa både tidsspillet och bensinpengarna (ca 3000 kr/mån). Naturligtvis kommer jag sakna stallet i Fjärås med min syster, Mummi, Jessica, Josse och Jennie, samt den enorma ridbanan, den fina skogen, sjöarna och det helt perfekta grustaget att klättra i. Men jag tror det kommer bli bra här i Mölndal också, här finns ridbana, fina skogsrundor samt det viktigaste, vettiga och bra människor!

Nya stallet! 🙂

Nya stallkatter att ta itu med för Nikki

Här kommer Milton att bo!

Småhjälp i stallet :)

Idag vaknade jag vid 12 efter nattens jobbpass, klädde direkt på mig, tog med Nikki och åkte mot stallet. Känslan efter ett nattpass  kan ofta jämföras lite med en lätt bakfylla, så min frukost idag bestod av en sväng genom driven och två cheeseburgare. De satt helt perfekt i magen 🙂
När vi kom till stallet så var Viktoria hos Jenny i grannhuset så vi ramlade också in där en liten stund. Av någon anledning så började vi prata om alla de stora och svåra frågorna i livet, ålderdomen, döden, relationer och sjukdomar. Sedan kom vi in på taekwondo då hennes gubbe är typ über-grym-mästare i detta. Jag var tvungen att visa att jag kunde sparka upp och nå taket i Jennys kök så nu har hon något att utmana gubben med 😉

Nikki och gosekatten hälsar fint 🙂

Det står en väldans massa gamla dåliga hösilagebalar längs med grusvägen som stått där i minst ett par år. Dessa hade Viktoria fått i uppdrag att avplasta så att bonden kan komma och hämta upp och kompostera dem. Det var inte det lättaste jobbet kan jag tala om. De väger ton dessa as och står tätt inpå varandra, så att flytta dem för att dra ut plasten som ligger klämt mellan dem var rena lögnen. Vi kom efter ett tag in i arbetet rätt bra dock och hade efter ett redigt hästjobb fått väck all plast som inte satt fast mellan eller under balarna. Mot slutet kom Jenny uppkörandes på vägen efter att ha hämtat barnen från dagis. Bjöd på goda chokladmuffins gjorde hon till de två hårt arbetande systrarna 🙂 Då kom vi på världens bästa sätt att transportera all överbliven hösilageplast bort till stallet. Nikkis långlina, en hyfsat hel stor plastbit och Jennys bil 🙂
Jag kan tala om att det var ett fördjävla skitigt jobb med sådana otroligt stora och äckliga mögel- och svampväxter och maskar under plasten att jag aldrig sett något liknande. Men skitjobb är faktiskt rätt gött ibland 😛

Jag fick himla fin hjälp när jag gjorde i ordning Miltons box, och behövde nästan inte göra någonting själv tack vare dessa små stjärnor. 🙂

Bella och Love inspekterar Miltons box

Bella ansvarar för att Miltons kvällsmat kommer på plats utanför boxdörren 🙂

Middagen är lite tung, men det går lika bra att dra i ett handtag 🙂

Helt perfekt! Jag kunde inte haft bättre hjälp 🙂

Här delas det ut morötter för att läggas i krubban

Fast det är inte bara hästarna som tycker morötter är gott… 🙂

Men lilla Trolla måste ju också ha lite mat!

Nikki och Bella på väg ut med Trollas mat

Så klart barnen ska få rida lite 🙂

Så roligt 🙂

Love och Nikki

Trolla verkade väldigt nöjd över uppmärksamheten

Love och Nikki igen 🙂

Nikki fick posa lite på en hösilagebal

Min lilla leende sötvovva vars mungipor titt som tätt sticker uppåt i ett leende 🙂

Nu är vi så trötta att ögonen går i kors. Nu åker vi hem säger Nikki 🙂

Miljöhoppträning

Idag letade vi upp allt möjligt konstigt som skulle kunna tjänstgöra som ovanliga och läskiga hinder.

Två av dagens hinder, två halvpallar och en helt vanlig kombination.

Smala, ovanliga hinder. Utmaning för både häst och ryttare 😛

Vad är nu detta för konstigheter?

Den stod inte där igår…?

Läskiga hinder 🙂

Duktiga boyen hoppar fint 🙂

Så här kan det gå om man försöker sig på det otroligt läskiga pallhindret och Milton gör en liten för gymnastisk undanmanöver för mig att hänga med på 😛

Nikki först på plats efter saltomortalen 😛

Men ve den som ger sig. Av med den leriga och blöta fleecetröjan och på’et igen. Se nu gick det ju finfint!  🙂

I början när det gäller något som Milton tycker är konstigt så är han väldigt bestämd och tänker minsann INTE understå sig dessa underliga aktiviteter. Är man dock lika enveten själv och övertygande så komer han snart över sin istadighet och då är det som om det aldrig fanns något som en gång var läskigt. Kommer man över en gång så är det inga problem andra och tredje gången heller 🙂

Här kommer lite filmer på dagens hoppning. Första är på plastpåsehindret 🙂

Det omtalade halvpallshindret 🙂

Lite galopp och småsprång 🙂

Det är verkligen för de få tillfällen hjälmen behövs som man använder den. Kan tala om att det var en hyfsad smäll 😛

Mycket trött vovva på vägen hem. Hon gosade ner sig i fällen ordentligt innan hon somnade 🙂

Tavelmakeri!

Igår tog jag en sväng till second-hand-butiken  som ligger nere vid Mölndalsvägen för att se om de fått in några nya bra tavlor man kan slakta till ramens fördel. Det var väldigt utplockat och fanns inget roligt alls i ramväg. Idag tvingade jag med Johan på en tur till Frölunda torg för att se vad de kunde tänkas ta för en inramning i någon butik där. När vi steg in i butiken (som jag för övrigt innan utan resultat rekat på ramar) så såg jag dem! De stod där i hyllan med liksom ett ljust sken runt omkring. Två stycken var de och det är ju just det antalet jag letat efter! Det fanns inget vettigare att göra än att slänga upp både ramar och plånbok på disken, sätta händerna i sidan och nicka kaxigt åt expediten.

Efter mycket springande i lägenheten och måttande mot väggar så förr beslutet på en av våra ödsliga sovrumsväggar. Här kommer de nu hänga och påminna oss om solsken och klippor.

 

Sicka färger va! Det var verkligen de perfekta ramarna!

Chiara fick en ny plats på den mest framstående väggen i vardagsrummet. Bättre än i den smala mörka korridoren som hallen utgör där hon hängde innan. ❤