Seg som fan, men ändå perfekt dag!

I natt jobbade jag nog det värsta nattpasset någonsin. Jag var så seg och 2 timmar innan hemgång så la kroppen av totalt. Jag satt och ryckte och skakade och magen var helkass. I bilen hem så skakade vänsterbenet varje gång jag tryckte ner kopplingen men i övrigt gick hemfärden på 10 minuter bra. Jag trodde jag skulle däcka som en gris i sängen som vanligt efter ett nattpass på 12 timmar, men icke då. Jag låg och vred mig helt utmattad och sömnlös i sängen i över en timme innan jag fick någon blund i ögonen. Sen vaknade jag efter 2 timmar och kunde inte somna om. Mensvärk, uppblåst, tom mage och brist på sömn. Jag behöver nog inte tala om att jag varit seg som fan idag och även haft en liten släng av illamående till och från.

Iväg till stallet bar det i alla fall av, om än lite senare än vanligt. Johan har faktiskt pratat i flera dagar om att han vill följa med och sköt faktiskt upp motorcykelmässan tills i morgon för det 🙂 Måste jag nämna att jag har världens bästa kille? Han känner sig redo för lite trav och lättridning nu, men eftersom jag var så trött idag så fick han rida på Milton innan mig istället för på Max (Mummis underbara irish cob). Jag tror inte att en travare är det bästa för en nybörjare att börja trava på (med tanke på att jag nästan blev katapultad ur sadeln första gången jag satt på honom i trav) , så det blev lite skritt, korta tyglar, inåtställning och innerskänkel. Jag har två otroligt duktiga killar, den som satt på och den som var under 😉

Sedan red jag, men det blev inte längre än ca 15 minuter för det ville sig inte riktigt med varken musklerna eller hjärnan. Vi hann med lite volter, inåt och utåtställning i både skritt och trav. Jag tror han börjar bli lite trött i musklerna och kanske lite stel också för plötsligt så har han svårare att bära sig och ställa igenom i vänstervarv (brukar vara tvärt om). Jag måste bara säga att jag känner mig mycket säkrare på balansen i sadeln nu, jag sitter mycket stadigare, har fattat grejen med att rida lätt långsamt och kan nu börja fokusera på annat än att sitta kvar utan att vingla runt på den stackars hästen som själv kanske har problem med balansen. Yej, det går framåt!

Johan går från klarhet till klarhet i djurvärlden och idag avancerade han ytterligare en nivå genom att helt fredligt ha bekantat sig med Boran, det halvblinda och manshatande gamla fullblodet i stallet. Han lät sig till och med bli klappad på mulen (mycket känslig punkt på den här hästen) utan några som helst sura miner. I’ve got a super best boyfriend 😀

Det blev lite bus i paddocken med minishettisen Trolla också innan alla hästarna fick komma in för natten.

Prillig häst!

Ja idag skulle vi ut och rida i snön tänkte jag. Det gick jättebra så länge man höll sig till den orörda snön, men där bilar kört var det ju halt som is. Det finns ju inga broddhål i Miltons skor heller så vi fick hålla till godo. Vi red upp mot grustaget och vi slapp både ishalka och styltor men Milton var heltknäpp! Han tyckte väl det var läskigt att vara själv ute i det fria för så fort jag satt av så lugnade han ner sig igen. Han studsade runt, ville inte gå framåt och backade. Jag fick i alla fall fram honom till en flack slänt med lite smågranar som vi red hit och dit mellan en stund. På väg hem så blev han lika knäpp igen och studsade runt som en unghäst när jag skulle lugna ner honom. Söt är han i alla fall och vi skrittade ett par varv i paddocken innan vi avslutade och då gick han lugnt och fint 🙂

Gårdagens pass

Igår hade Viktoria lektion för mig. Det är så mycket lättare att få till bra övningar när man har någon som står och coachar från marken och skäller på en när man latar sig eller gör fel. Vi balans och styrketränade genom att rida långsam långsam trav med mycket överdriven inåt och utåtställning och det var jättejobbigt för Milton. Han blev svettig snabbt men tävlingshäst som han varit hela livet så visar han inte trötthet så man får passa sig så det inte blir för mycket. Vi red cavaletti på volt vilket var väldigt läskigt till en början, men efter att V lett honom över en gång så var det hur enkelt som helst sen. Det är mycket att tänka på. Häst som ska gå på rätt spår, rätt steglängd, sin egen sits och rätt lättridning. Jag kan inte säga att det blev helt perfekt, men definitivt helt okej för att vara första gången för honom i både skritt och trav (plus en otränad Jossan)!

Men vad gjorde vi sen? Jo, vi började på galopparbetet! Vi satte upp en bom på sockerbitarnas mellanhöjd men den travade han bara över och rev så det flög bommar över halva ridbanan. Så vi höjde till full sockerbitshöjd och då minsann hoppade han fint! Vi testade först i vänstervarv men där föll han ut i trav efter hindret. Sedan tog vi ett hopp i högervarv direkt och vad tror ni han gör då? Jo, han faller ut jättefint i högergalopp! Jag var så förvånad att jag inte riktigt reagerade till en början men han fick massor av beröm och sedan avslutade vi med lite långsam trav i låg form. Duktiga häst! 😀

På sista bilden står Milton och bryr sig inte ett dyft om den stora hösilagebalen som kommer rullandes mot honom. Stabil häst 🙂

Bilder från i lördags!

Här kommer lite bilder från lördagens ridning, första ridpasset sedan Milton blev ridtravare! Här hade jag absolut inga krav alls på honom så jag var själv lite lam med innerskänkeln, trots att han ställde igenom fint i båda varven. Dock har han sämre balans i högervarv vilket gör att man får vara jättestark i höger innerskänkel för att han inte helt ska falla in på en minivolt och det tyckte jag var jättejobbigt i lördags (det är inte bara Milton som är otränad och har dålig balans). Han var nog lite tetig också i och med att det var första gången på ny ridbana och två andra okända hästar som gick brevid, samt ytterliggare två nya hästar i hagen som ansluter till ridbanan. Innerskänkeln i högervarv var ju inga problem dagen efter (trots att den allt är lite jobbig) då han fattat grejen och känt av rutinerna lite. I lördags så skulle han titta på allt och hälsa på alla samt inse att han inte ska springa och vara på tårna längre.

Nakenfis

Milton fick sig en rejäl körare igår med både cavaletti och mycket trav i högervarv. Vi höll på ett tag och han blev svettig bakom öronen. Jag körde därför ett kortare pass på max 30 minuter idag med ungefär hälften skritt och hälften trav. Hovslagaren var och hälsade på i stallet också och jag bad henne ta en titt på Miltons  hovar. Hon skulle komma tillbaks i nästa vecka och sko om honom också på framfötterna. Eftersom han gått barfota större delen av sitt liv så tänkte jag plocka av honom bakskorna och se om han fungerar på det, det vore ju skönt om det gick!
När jag släppte ut honom i hagen igen så rullade han sig med en gång och tog samtidigt av sig sin grimma. Jag spände åt den ett hål och satte på honom den men när vi åkte förbi hagen på väg hem så hade han tagit av sig den igen! Jag tror Milton vill gå nakenfis som alla de andra hästarna 🙂

Idag och imorgon

Sitter just nu på jobbet och jobbar nattskift. Natten är riktigt skön att jobba då man kan göra sakern på förmiddagen dagen innan samt på eftermiddagen dagen efter. Det försvinner liksom ingen direkt vettig tid när man jobbar en natt 🙂

I morse var jag i stallet med syrran, vi släppte ut hästarna och gjorde i ordning allt. Milton hade för tredje morgonen i rad hällt ut och demolerat sin vattenhink. I går morse hade han tydligen vrängt den utåin (hink i mjukplast med handtag på). Han dricker som en torr svamp och hinken är mycket svårvält då den är full så jag tror han blir arg på den när det är lite vatten kvar och han har skvätt i spån och smutsat ner det. När han första gången efter badet släpptes in i sin box så ställde han sig och kissade, det var den minsta och gulaste stråle jag sett komma ur en häst och under alla dagar hos oss har han druckit dubbelt så mycket som de andra hästarna.

När stallet var klart så red vi först på ridbanan och sedan tog vi en tur och klättrade lite i grustaget. På banan tränade vi idag utåtställning på stor volt i båda varven, naturligt så har lättare att ställa utåt i högervarv och något svårare att ställa utåt i vänstervarv, precis som att han har lättare att ställa inåt i vänstervarv och svårare i höger. När han fattat grejen (vilket inte tog så lång tid) och jag tog tag i min sits och blick så gick det bättre än väntat. I lördags när jag red över en cavalettibom så tyckte han det var väldigt konstigt, men idag travade vi över en utan en tillrymmelse till reaktion! Jag tänker mycket på att träna högervarv mycket trots att allt känns så mycket bättre i vänster, det är så lätt att bli blind av lathet och bara rida i det lätta varvet. Han har nästan inga bogmuskler bakom och på högra bogbladet så det blir mycket fokus på att träna upp dem! Travhästar blir ju lite sneda och vinda då de bara springer vänstervarv.

I klättringen trodde jag han skulle rusa uppför, men han var väligt lätt att få lugn och skritta uppför. Jag tänkte i alla fall klättra med honom 1 gång i veckan för att träna upp rygg och rumpmuskulaturen och även vid tillfällen klättra snett åt båda hållen för att träna upp sidorna. Klättring och terrängridning är nog det bästa för att få upp muskulatur och balans på en häst som saknar de båda, dessutom lär sig hästen att lyfta på fötterna och vara uppmärkssam på vart den sätter dem. Mycket win i den träningen 🙂

Första dagarna med Milton

I förrgår hämtade vi hem Milton från hans gamla stall. Han fick sig ett bad och njöt storartat över att bli omhändertagen och fixad med. Han fick på sig sitt nya fina ylletäcke och fick gå in i sin nya box för att torka. Han fann sig snabbt till rätta och började äta på sitt hö. När han torkat så fick han på sig sitt nya utetäcke och blev utsläppt i hagen bredvid de andra travarna, Gillan och Boyen. Milton uttryckte sin lycka över sin nyvunna frihet genom att rulla sig 7 gånger, springa runt och göra krumsprång så grästuvorna stod i luften. Gillan och Boyen var naturligtvis mycket intresserade av nykomlingen och det blev lite delvis skeptiska men lugna hälsningar över stängslet.

Här kommer lite bilder från första dagen:

Milton njuter fulländat av att bli badad!

Så snygg i sitt fina ylletäcke!

Att rulla sig är ett oundvikligt moment i glädjerusningen.

Spring i benen hade han minsann!

Här hälsar Milton snällt på snygga Gillan 🙂

Igår så red jag på honom för andra gången och för första gången i hans nya hem. Han var spänd och väldigt tittig till en början, men det fanns ju så mycket nya spännande saker att titta på plus två nya hästkompisar som också gick i paddocken. Till slut slappnade han av och vi tränade på att låta honom ta stöd i bettet och gå en låg form i både skritt och trav. Det gick bra men lite knackigt då både han och jag är ovana vid situationen. Sadeln vi lånat av Mummi var dessutom lite för liten så Milton spände sig och jag hade helt fel sits. Vi tränade på att gå på volter och byta varv och ställning då vi måste öva upp nya muskler, rörelser och en grundläggande balans.

Jag är positivt överraskad över hur mjuk och lättställd han är till skillnad mot de flesta nypensionerade travare som nästan alltid har problem med i alla fall en sida. De har ju bara sprungit vänstervarv i hela livet så lite sneda och vinda hästar är ingen ovanlighet.  Miltons förra ägare är dock osteopat och hästfysioterapeut så jätteförvånad ska jag kanske inte vara över att han kändes så mjuk ;). Bilder från första ridpasset kommer upp senare när jag fått dem från fotografen.

Idag så ringde jag på en annons på en sadel som fanns här i Mölndal. En äldre Stübben Siegfried omstoppad och i gott skick så jag åkte snabbt och hämtade den på vägen till stallet. Den passade Milton bra så idag red vi med den sadeln och det gick väldigt mycket bättre, framför allt för min sits! Nu har jag inte världens bästa sits än så klaga inte allt för mycket på bilderna, jag jobbar på den i detta nu 🙂

Vi fortsatte på övningarna vi gjorde igår men utökade traven något och travade både längre och med fler voltombyten. Jag vet inte om han behövde gårdagen för att inse vad hans nya liv handlar om men idag så gick han ännu bättre! Formen kom med en gång och den var bättre än igår. Han ställde igenom utan problem både till höger och vänster och lyssnade riktigt fint på innerskänkeln vid inåtställning. Han orkar inte riktigt bära sig i långsam trav utan tappar balansen och saktar av då och då, framför allt i höger varv, men det handlar ju om muskulatur och balans och den ska vi jobba på mycket nu i början! Har man musklerna och balansen så kommer mycket annat som ett brev på posten sen.

Här kommer lite bilder från dagens ridpass, som sagt så jobbar jag på min sits och den blir bättre för varje gång 🙂

Fin låg form i skitten, kunde släppt fram honom något dock.

Min duktiga häst! Jag däremot, behöver som sagt tänka mer på sitsen…

Traven idag

Nu är det inte långt kvar…

Fram till den 1 mars kommer det hända mer underbara saker än vad som hittills hänt hela i mitt liv. Jag har ett par avstamp tiden fram tills dess och räknar dagarna som ett barn innan julafton. Jag sitter och hoppar på stolen och är helt uppslukad av vad som komma skall.

Tänk att livet kunde kännas så här bra! Jag läser hundanatomiböcker på löpande band och är helt uppslukad av innehållet, jag har världens bästa jobb och världens bästa pojkvän. Vad mer kan man kräva? Egentligen inget, men någon har tydligen nyligen benådat mig med en deluxeversion av livet.

I morgon åker jag via jobbet till Stockholm för en påhälsning hos högkvarteret och stannar över en natt. Egentligen tycker jag att jag har bättre saker för mig än att åka till Stockholm men är det jobb så är det :).

Sedan äntligen så blir det fredag. På morgonen bär det av till stallet där min bil ska utsättas för en lossning utan dess like. Just nu är den så full av hästtäcken, fodertunnor, övrig utrustning och smågrejer att jag knappt får in något mer i den. Jag kan tala om att man får plats med förvånansvärt mycket i en liten tvåsitsig sportbil, bara man vill så! (För drygt ett år sedan åkte vi tre tjejer, en afghanhund, en dobermann, två pinschrar, burar, priser i form av två 15-kg fodersäckar samt stolar och övrig utställningspackning i den bilen. Som sagt, den rymmer en hel del ;).) Sedan ska Boyens gamla box göras i ordning för att välkomna nykomlingen på bästa vis. Vid lunch kommer Lisa och då åker vi till Stefan för att hämta min nya juvel, Milton H.H. Han har tappat stinget på banan och sprang sitt sista lopp i september, sedan dess har stackaren varit nedprioriterad i stallet ochknappt fått någon uppmärksamhet alls. Han står med samma skitiga täcke dag ut och dag in och har ingen plats i hagen och ingen som borstar honom. Stefan säger att han normalt (som de flesta andra travhästägare) låter gamla travhästar gå till slakt, men att Milton är en sådan underbar häst att han är värd en andra chans i livet. Därför ska han om mindre än ett par dagar övertas av mig och flyttas till Lisas stall för vidare liv som ridtravare. Det första jag ska göra när han kommer är att bada av honom grundligt, stackaren är ju nästan grå av stalldamm.

Sedan blir det februari, valparna hos Karin blir leveransklara och lagom till det ska jag åka till Thailand. Sicken jäkla timing va! Nåväl, Thailand är väl härligt och snälla Karin låter valpen min bo kvar hos henne tills jag landar i Sverige igen. Sedan blir det den 1 mars. Jag landar egentligen den 28:e men antar att jag är rätt däckad av tidsomställningen så jag räknar inte med att åka upp förrän den 1:e.

Jag var och hälsade på hos Karin i helgen och valparna är ju helt underbara. Valpar har förmågan att ta en med storm och göra en helt handfallet förälskad. De är 5 veckor gamla nu och vinglar runt och gör små obalanserade lekutfall mot varandra. Man kan sitta där hur länge som helst och bara klappa, gosa och mysa. Jag gosade speciellt mycket med lilla fröken lila (Noticeable Cambodia) då det är henne jag haft ögonen på och med största sannolikhet kommer få ta med mig hem den där ljuvliga dagen i mars!

Livet är fasen gött nu!